Nu sitter jag på tåget. Mitt tredje hem. Lite beroende på hur man räknar. Jag funderar på saker här. Det är skönt ibland. Idag funderar jag på om småstadslivet (kan inte skriva det utan att tänka på Belles låt i Skönheten och Odjuret) fått mina öron att bli känligare. Känsligare mot ljud alltså. För att det är så tyst. Eller.. VARIT så tyst. För nu är jag ju påväg mot mitt hem i storstaden. När jag satte på spotify i lurarna sprängde jag nästan mina trumhinnor trots att jag hade på samma volym som jag alltid har i stan. Är det så att öronen vänjer sig vid en viss volym? Idag är en såndär lite rolig dag när man kan säga hejdå till folk och sen säga "vi ses nästa år". Om man vill vara kul alltså. Själv känner jag inget behov av det så jag ar låtit bli. Men det känns ändå konstigt att det ska bli ett nytt är igen. Det är ett är sen jag startade med min lista. Jag tycker ändå att jag klarat av rätt mycket. Tycker ni inte? Jag funderar på om jag ska ha några nyårslöften, men jag tror jag struntar i det. Jag ska bara göra mitt bästa för att må bra och känna att jag står ut med mig själv och mitt liv. Kram på er kära bloggläsare